Förlossnigen
Så här gick det till när Vincent föddes:
Jag vaknar vid femtiden på natten av att det knäpper till i magen och vattnet går. Det kommer ganska mycket och det tar en stund innan det slutar rinna. Jag ringer förlossnigen, men eftersom jag inte har några värkar så får vi en tid för undersökning halv 10 på morgonen.
Vid sju på morgonen börjar värkarna komma. Men eftersom jag haft förvärkar i ca 3 veckor så känns dessa inget annorlunda. De kommer med ca 10 minuters mellanrum och jag använder min TENS för att lindra och den fungerar utmärkt.
När vi kommer in tar vi en kurva och jag har inte tillräckligt starka värkar, så vi blir utskickade på stan en stund.
Det var många som fick för sig att föda denna dag och på förlossningen var det fullt.
När vi kommer tillbaka tar man en ny kurva med samma resultat, inga kraftiga värkar. Och jag känner själv att jag kan hantera dem utan smärtlindring, så jag ställer in mig på att få åka hem. Man gör ett ultraljud för att se om jag har fostervatten kvar och det finns det gott om. Så de tror inte att vattnet gått på mig. Men för säkerhetsskull gör man en undersökning och det visar sig att jag är öppen 6 cm.
Vi får komma in i en förlossningssal och jag har inga problem med värkarna så jag ställer mig i duschen. Då kommer kraftigare värkar och vattnet går igen. Denna gången kommer det massor!
Jag får ingen ro i duschen och fortsätter med min TENS som är underbar.
Klockan är nu ca fyra och jag har inte öppnat mig mer. Värkarna blir kraftigare och jag får börja andas lustgas. Det är effektivt men tycker nog inte att den tar bort smärtan något.
Klockan sju har jag fortfarande inte öppnat mig något och man bestämmer sig för att sätta värkstimulerande dropp. Och innan jag får det ber jag om mer smärtstillande och det blir en Västerviks-spruta. Det gjorde JÄTTE ont att sätta den men gud så skönt efteråt. Jag blev helt smärtfri och var uppe och gick.
Klockan 20.00 fick jag värkstimulerande dropp och en timme senare är jag fullt öppen och börjar krysta. Men så mycket mer händer inte. Det tar lång tid och jag har ingen kraft i värkarna så man ökar på droppet ganska mycket.
Lustgasen slutar jag med vid tio tiden då jag tycker den är ivägen och försöker koncentrera mig på att trycka på men det är svårt då jag inte känner så mycket.
Men tillslut klockan 22.56 pluppar han ut. Huvet kommer ut och jag måste vänta på nästa krystvärk som tar tid på sig, när den kommer måste barnmorskorna hjälpa till att vrida honom rätt. Men ut kom han!
4260g och 52cm lång
